Skivrecensioner

Lyssnat på ett par nya skivor och skulle skriva lite om dom här.

Britney Spears - Blackout
Hela skivan låter som en arg mamma som slängt ut ungjävlarna och minsann ska festa röven. Mycket påminer om flickorna i den idag legendariska tjejgruppen NG3(snyggare än Bananarama och kåtare än Kylie Minougue). "Piece of Me" är riktigt bra och Klas Åhlunds bidrag klättrar förbi "Gimme More" som också är en pärla. Överlag väldigt bra låtar och inte minst från de svenska låtskrivarna. Pharrells "Why Should I Be Sad" är sämst och lite mer sämst. Killen har fått hybris och grå starr.
4 övergivna barn

The Raveonettes – Lust, Lust, Lust
Vi har Kent och danskarna har Jørgen Ingmann. Sen så har dom även The Raveonettes. Deras senast skiva låter som man förväntar sig. ”Lust” är ruggigt bra och jag vill krama danskar på löpande band. Fan, skulle kunna hångla upp Sanne Salomonsen medan Kim Larsen läser högt ur Gummitarzan. Hittar ingen ny "Somewhere in Texas".
4 svarta solar

PJ Harvey – White Chalk
Det låter inte som PJ Harvey, men man vänjer sig. När det är gjort så är det en sjukt bra platta som hon, Flood och John Parish. Titelspåret och ”The Mountain” blir favoriter ganska omgående. Ännu en skiva från Polly som gör mig glad och pilsk.
5 flourtanter