Burkdags



Inte fan är det konstigt att alla man känner är knarkare.
Jag vill knarka när jag blir påmind om vad man fick utstå.
Skolmen i ett väldigt vitt rum och han gör inte mycket fören det är dags att stapla burkar. Då springer tokfan runt och skriker för att sen stapla lite burkar.
Vad skulle det vara bra för tänkte man. Men svaren uteblev och många tog till droger.
Den totala avsaknad av upplevelse gjorde att dom flesta förträngde programmet och fick för sig att program som "Vilse i pannkakan" skulle vara orsaken till förstört psyke.

Läs även andra bloggares åsikter om barnprogram, nostalgi, norge